Jag har läst boken Det går an som är skriven av Carl Jonas Love Almqvist. Boken fanns tillgänglig i bokhandeln runt om i Sverige i december år 1839. Boken är alltså 174 år gammal.
Det går an handlar om sergeanten Albert och glasmästardottern Sara från Lidköping.
Sara har mycket skinn på näsan och har lärt sig livets hårda väg efter att fadern dött när hon var ung och modern legat sjuk större del av Saras år som tonåring. Hon har skött familjens verksamhet själv i många år.
Albert och Sara träffas på ångbåten Yngve Frey och förälskar sig i varandra på väg från Stockholm till Lidköping. Istället för att gifta sig kräver Sara att de skall leva i ett jämlikt äktenskap utan borglig eller kyrklig vigsel och utan delad egendom. Albert går med på förslaget och paret visar att ”Det går an”.
Jag har aldrig läst en såhär gammal bok innan, så det var en ny och annorlunda upplevelse. Boken var bara på ungefär 160 sidor men eftersom en är skriven i gammalsvenska var det svårt att förstå och det tog lång tid att ta sig igenom den. Jag tycker också att det är lite svårt att förstå hur länge boken egentligen har funnits. När min morfar föddes hade denna boken funnits i 100 år. (!!)
Jag förstår varför Det går an blev en stor skräll på den tiden. Det var nog första gången det ens kom på tal att man kunde ha ett förhållande utan att vara gifta, och att kvinnan skulle ha lika mycket rättigheter i äktenskapet som mannen.
Just själv läsupplevelsen var nog inte den bästa jag har varit med om, men jag är glad att jag läste den eftersom det ligger så mycket svensk historia bakom och jag har lärt mig mycket om författaren Carl Jonas Love Almqvist. Dessutom var det bra att jag hade läst boken när vi jobbade med författarskapet i svenskan.
Moa Johansson 9B
Fint, Moa!
SvaraRaderaDu har läst en svensk klassiker, kunnat ta till dig innehållet och även se verket i ett litteraturhistoriskt perspektiv. Ditt författarporträtt av Almqvist var intressant och väl genomfört. Du fick även med "krusbären". :)
/ Sylvia