måndag 10 december 2012

Fördomsfull och stolt möter stolt och fördomsfull

Jag har läst boken ”Stolthet och fördom” av Jane Austen, översatt av Gösta Olzon. Boken, som utspelar sig i England, handlar om ett kärleksdrama. Den är ur Elizabeth Bennets perspektiv, Elizabeth är en fördomsfull tankfull ung kvinna med föga hopp om att gifta sig särskilt rikt. Hennes familj är inte särskilt lik henne med ett antal fjolliga yngre systrar och en ännu fjolligare moder. Utöver dem har hon en fader och en storasyster som hon båda håller av. Moderns största önska är att gifta bort alla sina döttrar så snart som möjligt med rika män. Dramat början när just en sådan man köper en herrgård i närbygden, denne man har även en vän som även han är rik, stilig och i hög umgängeskrets. Mr Bingley och Mr Darzy. Mr Darzy är dock ingen lätt herre, han är tystlåten, bister och stolt. Boken handlar sedan om Elizabeths erfarenheter, uppfattningar och sedan lärdomar om både stolthet, och fördom.

Jag uppfattar boken som en aning svårläst och ibland också lite seg men Elizabeths tankegångar är mycket intressanta. Även fast det bara är personliga problem så ställs läsaren inför intressanta frågeställningar. Jag tycker den är bra på det sättet att man får vara med i huvudpersonens utveckling och följa med och dela hennes lärdomar. Även om jag gissar att boken kan tyckas vara tråkig av många i min ålder så behandlas intressanta  ämnen på ett annorlunda sätt. Detta gör att även om historierna är simpla så blir man intresserad av Elizabeths tankar och reflektioner.Boken är mycket, mycket välskriven och jag tycker att just sättet som handlingen sitter ihop gör boken bra. Just när en händelse börjar dö ut så uppkommer en ny, och detta utan att det känns allt för tillgjort eller overkligt. Jag gillar också hur karaktärerna är har såpass starka personligheter och egenskaper, men likadant här, det känns fortfarande verkligt.

Boken ger en en inblick i klassamhället i England på 1800-talet. Till skillnad från andra böcker jag läst som behandlat ämnet så beskriver den här mer om klasskillnader i högre samhällsklasser. Dessutom så framställs inte de allra högsta samhällsklasserna, alltså de riktigt rika, som sämre. Det tycker jag är bra med tanke på hur många böcker som beskriver det på det sättet. Något som jag tänkte på mer och mer på under boken gång är hur Elizabeth känns lite malplacerad i boken, hon känns modernare och agerar modernare än andra karaktärer i boken. Ännu mer förvånad blev jag när jag fick reda på att boken inte bara utspelar sig under tidigt 1800-tal, den är också skriven under den tiden. Elizabeth både tänker och agerar mer enligt 1900-talets kvinnor eller kanske ännu längre fram. Hon är inte den hjälplösa kvinnan som är underställd mannen, hon är mycket självständig och fritt tänkande. Att hon inte är i den högsta samhällsklassen påverkar henne heller inte det minsta. Namnet på boken är väldigt speciellt då det får med såpass mycket av boken. Mr Darzy and Elizabeth är båda stolta och de har båda starka fördomar för varandra, boken handlar om hur de accepterar och till slut respekterar varandras stolthet och hur deras fördomar en efter en motbevisas.

Jag kan varmt rekommendera boken för alla som vill läsa en vuxenbok som på grund av dess författare inte är svår att komma igen alls, tvärtom.

Recenserad av Rolf Andréasson.

söndag 9 december 2012

TRE VECKOR


Hej det är jag.
Hej du.
Har du tid att prata?
Nej, egentligen inte. Kan vi ta det ikväll? Det är lite körigt just nu.
Vill helst ta det nu.
Skit jag är helstressad. Vad är det som är så viktigt?
Jag vill skiljas.

Ulli och Peter är ett gift par runt 40. De verkar inte ha några problem alls med många vänner, bra jobb och två stycken tonårskillar 16 och 18 år. Detta är vad Ulli tror men hennes man har haft en älskarinna och vill nu skiljas. Ullis liv rasar fullständigt ihop och allt blir kaos. Till råga på allt är det tre veckor kvar till jul.

TRE VECKOR är Birgitta Bergins första bok och fokuset kanske inte just var min målgrupp men jag tyckte ändå att boken var spännande och rolig. TRE-VECKOR  är spännande, dramatisk, rolig och det slutar aldrig att hända saker man vill helt enkelt bara fortsätta läsa.
    Birgitta  Bergin skriver boken bra och får mig att tänka på det vardagliga livet med karriärer, svartsjuka, intriger och kärlek.

Jag ger boken @@@@ av @@@@@

Recenserad av Adam Bergin.

TRE VECKOR


Hej det är jag.
Hej du.
Har du tid att prata?
Nej, egentligen inte. Kan vi ta det ikväll? Det är lite körigt just nu.
Vill helst ta det nu.
Skit jag är helstressad. Vad är det som är så viktigt?
Jag vill skiljas.

Ulli och Peter är ett gift par runt 40. De verkar inte ha några problem alls med många vänner, bra jobb och två stycken tonårskillar 16 och 18 år. Detta är vad Ulli tror men hennes man har haft en älskarinna och vill nu skiljas. Ullis liv rasar fullständigt ihop och allt blir kaos. Till råga på allt är det tre veckor kvar till jul.

TRE VECKOR är Birgitta Bergins första bok och fokuset kanske inte just var min målgrupp men jag tyckte ändå att boken var spännande och rolig. TRE-VECKOR  är spännande, dramatisk, rolig och det slutar aldrig att hända saker man vill helt enkelt bara fortsätta läsa.
    Birgitta  Bergin skriver boken bra och får mig att tänka på det vardagliga livet med karriärer, svartsjuka, intriger och kärlek.

Jag ger boken @@@@ av @@@@@

Recenserad av Adam Bergin.

måndag 3 december 2012

En bra fotbollsbok

Jag har läst boken "Ett steg i taget" som är skriven av Bengt-Åke Cras.

Huvudpersonen heter David. David är ung och stark. Han gillar att spela fotboll. Han får chansen att spela med Hammarby IF men hans familj flyttade till Malmhammar från Stockholm. Nu trivs han nästan inte alls.

Jag tycker att boken är bra för att den handlar om fotboll och jag gillar fotboll.

Boken påminner om: Att man vill vara kvar och inte flytta. Det känns jobbigt och skaffa nya kompisar, och att börja trivas på en ny plats.

Jag tänker också på att när man spelar fotboll så är det ett bra sätt att lära känna nya kompisar när man har kommit till en ny plats.




En självbiografi


En komikers uppväxt - Jonas Gardell


Boken handlar om Juha. Han går i sexan och gör nästan allt för att vara populär. Hans liv är ganska tråkigt. Grått. Skulle jag beskriva det. Han försöker få alla att skratta på roliga timmen, men hans klass är en ganska torr publik och det är nästan aldrig någon som skrattar åt hans skämt. Om jag ska vara ärlig skulle jag inte vilja vara hans kompis. Han verkar inte vara så rolig att umgås med. Han är snäll och vet vad som är rätt och fel. Men gör inte alltid det rätta.

Viktiga personer i boken: Juha, Jenny, Thomas, Stefan, Lennart, Pia, Eva-Lena och Juhas lärare.

Thomas blev mobbad i skolan. Han blev ofta slagen av Stefan och Lennart. Thomas var för sig själv, tyst, nästintill osynlig. Han mådde dåligt och han hatade sitt liv. Hans mamma förstod inte vad som stod på tills det var för sent. Thomas tog sitt liv på skolavslutningen. 

Boken utspelar sig på 70-talet. Det förstod jag när Jonas skrev om kläder. Vida byxor, träskor och blusar. Det tyckte jag var roligt att läsa om. Hur viktigt det var redan då att vara "rätt" klädd.

Det är lite hopp i tiden. Från när Juha var barn och när han var vuxen. Men inte så mycket. Jag tycker att det var bra med lite tids hopp. Det blir lite nytt i boken, roligare att läsa, och man måste vara med så man hänger med i boken.

"I Jennys mors sovrum finns två garderober. I den vänstra har Jennys mor ställt undan sitt bröllopsfotografi. Varför vet inte Jenny. Det har alltid varit så. Ibland, när ingen är hemma, tar Jenny fram det och tittar på det, och på något sätt är det som om hon gör något förbjudet."

Jag tycker så synd om Jenny. Hennes mamma är sjuk hela tiden och hennes pappa är så sträng mot henne. Att bara gå in på hennes mors rum är läskigt och att sedan titta på hennes föräldrars bröllopsfoto är nästan som att hon gör något olagligt. Det är verkligen synd om Jenny. Hoppas hon kommer bort därifrån sävbyholm, långt bort.

Jag tycker att boken var bra, inte min favorit. Men jag är glad att jag har läst den.

Vendela 

En mörk självbiografi


En komikers uppväxt
Jonas Gardell

Boken utspelar sig under 1970 talet. En komikers uppväxt handlar om Juha, en pojke som bor i en vanlig småstad. Han bor i ett hus med sin mamma, pappa och lillasyster, några hus bredvid bor Jenny med sin mamma och pappa, Jenny och Juha är bästa kompisar. 

I skolan smälter Juha in, han är inte klassens tönt men inte heller en av klassens coola killar, Juha är skämtaren, han skämtar om allt för att få den uppmärksamhet som han tycker att han förtjänar. Men livet som klassens clown är inte alltid så lätt. Vad gör man när kompisarna inte tycker skämten var så roliga? Vad gör man när klassens tönt vill bli bästa kompis med en? Ska man göra det som är rätt och försvara klassens tönt när de coola killarna slår honom? Eller ska man titta på och hjälpa de coola killarna att slå ner ”det jävla aset”? Vad gör man när man är bästa kompis med en tjej som inte har några andra kompisar en en själv? 
Det här är några av de frågor som Juha måste besvara och tänka igenom i boken ”En komikers uppväxt”.

Om jag hade varit en av bokens karaktärer skulle jag inte vara Juhas vän. Jag gillar inte hur han beter sig mot sina så kallade ”vänner” Jenny och Thomas. Juha är snäll och trevlig mot Jenny när de är hemma, men i skolan är han rena rama mobbaren. Han ignorerar henne, säger elaka saker och en gång kastar han grus på henne. Gör man så mot sina så kallade ”vänner” så är man ingen vän. Inte en chans att jag skulle umgås med Juha. 

De personer som är viktigast enligt mig är Juha, Jenny, Thomas, Stefan och Lennart eftersom jag tycker att det är dem som hela boken kretsar om. Och det är också de som har hjälpt till att påverka att Thomas tog sitt liv. Jenny var hans vän. Juha var hans så kallade vän, men som i själva verket egentligen inte ville spendera tid med honom på grund av att det var ocoolt. Man kan säga att det var Stefan och Lennart som styrde hela klassen, om de tyckte att något var coolt så tyckte alla det. Om de tyckte att något var töntigt så tyckte alla det,  precis så tyckte de om Thomas. Han var tönten vars mamma inte kunde prata ren svenska och som bakade äckliga fruktkakor.

Jonas Gardell har skrivit boken på ett icke kronologiskt sätt, utan det görs tillakablickar, eftersom det då och då kommer sidor där det står om hans tankar nu, när han är vuxen, hur han tänker innan en föreställning osv. 

Mina tankar om boken:
Jag tyckte personligen inte att ”en komikers uppväxt” var bra. Den var dock välskriven och hade både bra och annorlunda språk än vad jag är van vid i böcker. Men i mitt huvud när jag läste boken såg jag bara mörker, allt var mörkt hela tiden. Det var alltid tragiskt och ledsamt. Ibland kände jag mig nästan deprimerad när jag läste. Även de få gånger något bra hände så var det alltid på något hörn väldigt sorgligt och tragiskt. Jah gillar inte att läsa den här typen av böcker, för att jag ska tycka att en bok är bra så ska den ha både uppgångar, nergångar, komedi, romantik, spänning och allvar, lite av varje med andra ord. Men jälvbiografin ”En komikers uppväxt”nådde inte mina förväntningar och blev rent av en besvikelse.